They had it coming
De gamla grekernas bild av dödsriket var ganska neutral. Det skulle till nedrigheter eller förhävelser av episka mått för att man skulle riskera att förpassas till Tartaros, det närmaste ett kristet helvete dessa hade i sin föreställningsvärld. Sisyphos var dum nog att skvallra om en av Zeus många affärer. Efter denna indiskretion sändes han bums ned i underjorden där han dömdes att för all evighet putta en sten uppför en kulle. När han väl kommit upp så rullade stenen ner på andra sidan, och arbetet fick alltså börjas om. Ett hopplöst evighetsarbete kallas alltsedan dess följaktligen för ett Sisyphosarbete. Inget konstigt med den saken.
Ifall företaget som äger de behandlingshem i Dalarna där ungdomar kränkts och setts som onda, det vill säga hopplöst förlorade fall, med sitt namnval velat signalera att de utgör ett helvete för skitungar (då borde kanske deras namn hellre ha varit Tartaros AB) eller att de inte har någon ambition att förbättra kidsen inom en ändlig tidsrymd är oklart. Kanske menar de både och. Oavsett vilket så har de i så fall varit ganska ärliga och öppna med sin policy gentemot ungdomarna.
En betydligt intressantare frågeställning är hur upphandlaren tänkte. Var kanske de andra alternativen företagen Camp Hitlerjugend AB, Konsultfirma Dårkistan och Lobotomigruppen? Om någon har svaret så upplys mig gärna!
http://www.dn.se/nyheter/sverige/barn-krankta-pa-behandlingshem-1.870250
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5185008.ab
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2923635.svd
Taggar: behandlingshem, dalarna, misshandel, ondska, sisyfos, Sisyphos
maj 24th, 2009 at 1:10 e m
Du har ryggrad. Det är lätt att älska ryggrad. Jag läste artikeln. Övergrepp femtio gånger om. Bra att du läste. Bra med bilder. Oförståeligt företagsnamn. Kanske kan vi vakna, lite. Eller inbilla oss att vi vaknar, och känna oss bättre.